Stäng

Regeringsgatan 67, 7 tr.
SE-111 56 Stockholm

hallbartarbetsliv@partsradet.se
+46 (0) 730-72 55 18

Org.nummer 802400-2480
BG 5914-9419

Följ oss på Facebook och LinkedIn

Hållbart arbetsliv in English

Meny Stäng

Regeringsgatan 67, 7 tr.
SE-111 56 Stockholm

hallbartarbetsliv@partsradet.se
+46 (0) 730-72 55 18

Org.nummer 802400-2480
BG 5914-9419

Följ oss på Facebook och LinkedIn

Hållbart arbetsliv in English

Tidig kontakt kan bli vägen tillbaka efter långvarig stress

Stressrelaterad sjukskrivning drabbar många medarbetare på statliga arbetsplatser och vägen till arbetsåtergång kan bli både lång och svår. Hur kan myndigheter agera för att möjliggöra arbetsåtergång på bästa sätt? Frågan har länge gäckat psykologen och ledarskapsforskaren Caroline Lornudd, och genom tjänsten Välkommen tillbaka ger hon sitt svar på frågeställningen.


Caroline Lornudd  

- Mitt hjärta klappar för en bra arbetsmiljö. Vi ska inte gå till jobbet och bli sjuka av det, det är helt enkelt inte okej. Om vi trots allt blir sjuka, så finns det mycket vi kan göra för att underlätta en smidig arbetsåtergång. Som forskare försöker jag se hur de senaste rönen kan omsättas i praktiken och bidra till nytta.

Caroline har en bakgrund som KBT-psykolog inom företagshälsovård och har arbetat med såväl medarbetare som chefer på olika organisationsnivåer. År 2015 doktorerade hon i Medical Management med inriktning mot ledarskap. Idag är hon en i teamet på EY som levererar halvdagsworkshopen Välkommen tillbaka.

- Deltagande myndigheter får förståelse för hur de själva står rustade för att underlätta en arbetsåtergång. Vilka rutiner finns egentligen och vad skulle kunna förbättras? Finns det stöd som behövs? Hur kan man undvika några av de vanligaste fallgroparna?

Vanligt fel att vänta för länge

När Caroline beskriver återgångsförloppet vid en sjukskrivning så menar hon att ett vanligt fel görs precis i början, nämligen att arbetsgivaren avvaktar för länge med att ta kontakt med den drabbade. Vid stressrelaterade sjukskrivningar finns ofta en föreställning om att de drabbade vill vara ifred och förbli ostörda, vilket snarare tenderar att försvåra arbetsåtergången.

- Genom att upprätta kontakten tidigt signalerar man att ”det här ska vi fixa” och att ”vi behöver dig”. Blir man lämnad ensam kan fantasierna börja växa; är det mig det är fel på? Skulle jag kunna skärpa mig om jag bara ville?

Caroline menar att många organisationer blir för passiva och inte lyckas upprätthålla den kontakt som så ofta behövs. Om den sjukskrivne håller sig undan och exempelvis inte svarar i telefon så kan ibland andra metoder vara att föredra.

- Jag brukar återkomma till ett lyckat exempel där en chef kunde återskapa kontakten genom att skicka handskrivna brev hem till personen. Ibland hjälper det helt klart att vara kreativ. Med det sagt ska man såklart ha respekt för att medarbetare kan behöva vara ifred och vila upp sig, inte minst under de första veckorna. Men grundregeln är att en tidigare kontakt är att föredra.

I workshoppen Välkommen tillbaka får myndigheten stifta bekantskap med de fiktiva karaktärerna Martin och Ilse, som på olika sätt drabbats av stressproblematik och står inför en arbetsåtergång.

- Deltagarna får själva reflektera över deras processer, samtidigt som vi kan ge feedback och tips utifrån den evidens som finns idag. Som deltagare får man med sig mer kunskap och aktuell forskning, men vi har valt ut de delar som är praktiskt användbara. Det viktigaste för deltagarna är ju trots allt hur forskningen kan appliceras i verkligheten. Kan vi hjälpa fler människor tillbaka till arbetet så är det fantastiskt.

 

Caroline Lornudd listar tre vanliga utmaningar relaterat till stressrelaterad arbetsåtergång:

1. Avsaknad av rutiner och processer
Vissa arbetsplatser, framförallt de mindre som inte har varit med om så många fall, kan sakna rutiner för hur man ska agera vid stressrelaterade sjukskrivningar.

2. Samverkan mellan olika aktörer saknas
”Ibland blir det gnissel. Den drabbade kan känna att ansvaret för rehabprocessen bara ligger i sitt egna knä. En framgångsfaktor är att ha en rehabiliteringskoordinator som kan agera spindeln i nätet och hjälpa till med kontakten mellan alla involverade parter.”

3. Att skapa delaktighet hos den sjukskrivne
”Om den drabbade känner sig medskapande i återgången så går det ofta bättre. Chefen är inte tankeläsare och kan inte alltid veta vad som är den bästa lösningen, så därför behövs feedback och inspel från den sjukskrivne. Detta bygger på att man har dialog mellan varandra och att den sjukskrivne känner att den kan säga vad den tycker.”