Meny Stäng

Kungsgatan 48, 1 tr.
SE-111 35 Stockholm

hallbartarbetsliv@partsradet.se
+46 (0) 730-72 55 18

Org.nummer 802400-2480
BG 5914-9419

Följ oss på Facebook och LinkedIn

Hållbart arbetsliv in English

Kaffeautomaten som mikrosystem

Avokadoteori, mikrosystem och pilsnerkorv. Orden är en del av Handels-forskarna Andreas Werr och Gunnar Westlings pedagogiska portfölj som ska hjälpa till att förklara fenomenet kollektiv intelligens. Nu har startskottet för Hållbart arbetslivs pilottjänst Kollektiv intelligens gått. Under åtta månader kommer myndigheterna jobba med att ta fram sin egen strategi för kollektiv intelligens.

Andreas Werr

För att ni ska förstå hur mikrosystem kan användas tänkte jag utgå från min egen arbetsplats, nämligen Handelshögskolan i Stockholm.

Andreas Werr vecklar ut bilden av ett organisationsschema som föga påminner om skolboksexemplens pyramider. Genom namngivna cirklar beskriver han istället grupperingar, mötesplatser, forum och sammanhang.

- Börjar man se på hur jobbet faktiskt utförs så är det massor av möten som är både informella och formella. Hos oss har vi har formella strukturer som forskningsseminarier, rekryteringskommittéer, men också självorganiserade och informella grupperingar såsom stödgrupper för feedback av vår forskning. Diskussioner vid kaffeautomaten kan i praktiken ses som ett mikrosystem.

Gunnar Westling väljer att beskriva mikrosystemen som en del av en organisatorisk helhet – något han väljer att likna vid en avokado.

- Man kan säga att alla organisationer har någon form av kärna vilket ofta kommer i form av ett uppdrag eller en målbild. Om alla kraven riktas mot kärnverksamheten så finns det risk att trycket blir för stort och att kärnan pajar. Kärnan behöver ett skyddande skal som dämpar trycket och gör att det inte blir för stora störningar. I många fall fungerar de här mikrosystemen som en stötdämpare.

Kollektiv intelligens är ett vetenskapligt begrepp, men också en tjänst från Hållbart arbetliv som ska hjälpa myndigheter att hitta metoder och verktyg för att utveckla sina team. Med hjälp av den senaste forskningen och ett nytt webbverktyg får myndigheterna chansen att förstå sina egna organisationer genom ett nytt perspektiv. En viktig del av tjänsten är även att myndigheterna samlas och delar med sig av sina lärdomar under workshoptillfällen.

- En av fyra grundbultar för att förstå Kollektiv intelligens är reflektionsförmåga. Det handlar om att kunna växla mellan problemdefinition och problemlösning för att kunna förbättra sina resultat. 

Innan Andreas Werr fortsätter sitt teoretiska resonemang projiceras bilden av Bullens pilsnerkorv på bioduken bakom hans axlar.

- Föreställ er att ni är riktigt utsvultna och kommer hem till er bostad. Det enda ni hittar är detta – en konservburk med pilsnerkorv. Ni lyckas inte hitta någon konservöppnare, så frågan är hur ni gör för att få upp burken. Tar ni fram ett annat verktyg? Går ni kanske över till grannen? Eller ställer ni er istället frågan: måste jag verkligen öppna upp burken? Kan jag gå och köpa pizza istället?

Poängen med Andreas exempel är att visa upp den så kallade problemformuleringshierarkin, där vi genom våra mikrosystem väljer att se problem ur olika perspektiv. Är problemet att få upp burken, eller är problemet att vi är hungriga?

- Vissa vill bara ha mat, medan andra gör allt för att få upp burken. Om vi inte kollektivt diskuterar hur vi ser på problemet så kommer vi i slutändan hitta olika lösningar. Kollektiv intelligens handlar till viss del om att skapa en samsyn.

 

Är du nyfiken på Kollektiv intelligens och hur det kan hjälpa er organisation?

Klicka här för att läsa mer. Under 2020 löper en pilot tillsammans ett antal myndigheter, där målet är att varje myndighet ska utveckla starten på en egen strategi för kollektiv intelligens.